Det här blogginlägget kunde ha handlat om hur jag fick leda en man på bussen till tro, men nu gör det inte det. Detta pågrund av att jag förmodligen är Uppsalas mest tafatta evangelist. Och jag har ful mittbena också.
På väg hem till Gamla Uppsala ser jag en man som väntar på samma buss som jag. Anledningen till att jag vet det är att jag sett honom flera gånger och tänkt, att den där mannen är kristen! Jag har kännt igen honom så väl, men inte kunnat placera vart jag träffat honom. Är han någon kristen kändis, pastor på Livets ord, pappa till någon kristen kompis... Ne, jag kunde inte komma på så jag bestämde mig för att jag skulle fråga honom på bussen. Sätet brevid honom på bussen var ledigt så jag satte mig.
Jag -Hej!
Han -Hej!
Jag -Jo jag tänkte fråga dig...det här kanske låter lite konstigt, men är du kristen?
Han- Nej.
(Här beskådar vi ett exemplariskt tillfälle att vittna på, men istället sker följande.)
Jag -Nehe, ok... Jag tyckte jag kände igen... hmpf... ja... ok...Bor du i Storvreta? (!)
Han -Ja. Gör du?
Jag- Nej, jag bor i Gamla Uppsala...
Och här dör det ut. Vi måste genomlida tio minuter av pinsam tystnad. Jag tror till och med att han fejkade ett telefonsamtal för att undslippa tystnaden.
Skrivet 2009-05-13 18:36 11 kommentarer
Jacob - 2009-05-13 21:49
Oh-uh Hanna! Där hade du chansen. Men som du är så kommer det fler tillfällen för att vittna, :)
Magdalena - 2009-05-13 22:20
Jag tycker att du var frimodig som frågade, så var inte hård mot dig själv. Om du och jag skulle tävla i tafatthet så är jag (tyvärr) ganska säker på att jag skulle avgå med segern.
Sara - 2009-05-14 09:59
Jag älskar dej Hanna!
Alex - 2009-05-14 17:07
Kanske han gick hem och tänkte: "Jag kristen? värfor skulle jag vara kristen?" han gick till sin dator > google > 10 reasons to be christian... Man vet aldrig.Nästa gång blir det bättre. Tips:http://wayofthemaster.com/
Stefan C - 2009-05-14 22:03
Den sämsta evangelisten måste väl ändå vara den som inte ens vågar säga något alls.?
vicke - 2009-05-15 01:28
jag funderar lite på vad han tänkte när du frågade. tusen funderingar hade rullat genom mitt huvud.kommer bara på massa konstiga just nu. för övrigt saknar jag också djupvik, stenarna, sjörövarskeppet, den där funybunny-kaninen vid minigolfbanan i sandvik, djupvikskiosken etc... och cash-konserten, men what the heck, vi va iaf där, många som inte var. för övrigt var carola förband och det är nog det största hon har fått göra. vi måste höras snart, sjuuuukt mycket har hänt.
David - 2009-05-16 17:42
Haha jag tycker det är helt underbart... Jag e också värdelös på att vittna. Nästa gång ska jag säga... känner inte jag dig och sen ska jag bara babbla på om Jesus tills personen tröttnar och säger amen jag e inte kristen. Då har jag fått ut hela evangeliet utan att stöta sig med honom/henne. Då svarar jag bara amen oj... förlåt jag trodde du va någon annan....
Emma - 2009-05-16 21:40
haha, söting. Åh, Hanna, du är bäst!
Andreas Karlsson - 2009-05-18 10:10
Som Stefan och Alex redan är inne på, hur många skulle ställa frågan och vad säger att det inte räckte för att så ett första frö?
Du är fantastisk Hanna, älskar att du bloggar om hela grejen! Öppna kort, raka puckar och en rejäl dos inspiration - tack!
Hosanna - 2009-05-20 19:37
Hmmm... själva det verbala vittnandet kanske inte är något alla måste göra i tid och otid... man kan vittna på så många sätt. Ett sätt är väl att se sin medmänniska och dennes behov och du såg ju åtminstone... ;)
tovelina - 2009-05-26 19:58
jag håller med så många föregående; bara att du frågade fick nog mannen att tänka till :) vi går kanske inte fullt ut hela vägen när vi har chansen, men jag tror att Gud använder det lilla steg vi tar ändå^^ du är bra!