Jag har världens bästa jobb! Så är det bara! Idag skulle bokstäverna upp i hallen på kontoret och inte nog med det. Det skulle klottras... på väggen! Fattar ni hur gött det känns att måla på väggen?

David satte upp våra fina bokstäver i frigolit.

Sen började vi måla! Så finfint det kändes att få krypa ur sitt skrivarskinn och låta pennan göra andra former.

Jag gjorde bla en liten stad.

Mediaavdelningen in action! Fint det blev va? I really love NG!

- Vi kan ha ett litet problem, säger min rumskompis, östteamaren Maria. Det är is på alla sjöar! Vi måste nog åka till havet!

-Havet?

Vi bor i Uppsala, det är lååångt till havet härifrån. Men saken är den att imorse så skulle jag, Sara och Maria filma en liten "emoscen" vid en sjö och det fick inte vara is där för då skulle hela grejen bli förstörd.  Jag skulle stå framför kameran och Sara bakom. Kom till Tro, Hopp & Skola så får du se hur filmen blev!

Vi åkte i alla fall  till Gräsö. Åkte vid elva, var hemma vid fem.

När vi kom till Gräsö var det färja som gällde. Färja!

Isen låg förstås och guppade, men det blev bra filmmaterial ändå.

Maria agerade chaufför till det körkortslösa mediateamet och assistent till mig mellan tagningarna :)

Vi frös. Men det var så värt det! En go utflykt med fika i bilen, snö, färja och goda vänner!

Det dök upp ett "litet" paket till kontoret idag...

Sara och David öppnade...

Snacka om stort paket, vad kan det vara?

Det var superduper jättestora bokstäver och ett hjärta... i frigolit! N:et saknas på bilden, men de bildar i alla fall I love NG (Ny Generation)

- De känns som ett stort kalas! sa Sara

- Så mysigt, sa jag.

Mer BigSizeBokstäver åt folket!

I like friends!

Mattias

Jossi och Sofia

Welcome to my world!

200 klubbor har fått fina uppmuntrande lappar på sig. Ett dagsverk på Ny Generation. Dessa fina klubbor ska besökarna på Tro, Hopp & Skola få. Flott va? Nu har jag bara 200 klubbor plus 400 presentpåsar att göra klart. Sött... sött som socker!

Gårdagen var ju inte helt klockren om man säger så, men idag var en ny fräsch dag som jag bestämde att bemöta med ett leende! När jag vaknade mindes jag att jag idag skulle hålla i morgonbönen på Ny Generations huvudkontor. Varje morgon ber vi för olika saker, t.ex grupperna, ekonomi och teamarna. Innan vi ber så läser någon ett stycke ur bibeln och delar lite tankar. Så på morgonen tog jag upp min bibel, funderade ut vad jag ville förmedla, ropade på hjälp bland mina huskompisar för att jag inte visste vart ett bibelord jag ville läsa fanns (samuel som gått ett år bibelskola kom till undsättning)

Dagen på kontoret spenderade jag tillsammans med 85 bilder som skulle in i en keynote (som jag berättade igår är Keynote macs överlägsna version av PowerPoint) och med Saras fnissande brevid. Hon håller på att redigera sketcher som de spelat in till Tro, Hopp & Skola.

När jag var klar med keynoten så satte jag mig ner för att skriva lite nyheter till hemsidan och snubblade då över ett mail jag glömt att ta itu med. Det är Tomas som skrivit det och det handlar om hur han fick tillåtelse av sin rektor att ha en Ny Generation-grupp och att han blev så glad att han ville sätta på sig jubelskorna och dansa på rektorns kontor. Tomas gjorde min dag! Håll utkik på nygeneration.se för hela berättelsen om Tomas.

Kaffekannan slog i golvet och även i morse var jag på sjukt dåligt humör på grund av att min kropp goes cold turkey på kaffe. Huvudvärken idag var bultande plus att jag under dagen fick näsblod minst fem gånger (jag är förkyld) Hela dagen exploderade i ett crescendo av misär när jag fick reda på att 83 bilder skulle monteras in i en keynote (Macs klart överlägsna version av PowerPoint) vilket kommer äta upp den obefintliga plats jag har på min macmini och som dessutom kommer ta mig hela morgondagen.

En ny kaffekanna måste inhandlas snart. Annars riskerar jag ha fler gripande dåliga dagar.

När Jag (Hanna), Sara och Victor började i mediateamet så hade vår arbetsledare tillika chef Sara hittat på en liten förkortning på våra namn för att David, vår grafiker skulle komma ihåg våra namn. Så låt mig presentera: VictorHannaSara- VHS!

Likt den gamla dansbandsdänga så ställer jag mig frågan: Kan man älska nån' på avstånd?.. JA! Me and my fellow Andreas har varit tillsammans i snart två år och tiden för varandra har verkligen varierat. Igår möttes vi på "halva vägen" och tog en dag i Stockholm. Han bor i Nkpg, jag i Uppsala. Det suger. Oftast.

Alla behöver sitt space, jag behöver verkligen space. Jag kan bli skogstokig ifall jag inte får vara ensam ibland och ha kaffekokaren och soffan för mig själv. Men ingen behöver så mycket space som Nkpg- Uppsala. Kärlek på distans i snart två år börjar verkligen kännas trist. Men det går.

Jag kan inte träffa Andreas varje helg, eller ringa långa samtal varje dag, men är man viss om att man vill vara tillsammans så går det. Så till alla er som funderar på att teama, flytta, plugga långt bort från er hjärtevän... det går. Om man låter Gud vara med. Faktum är att både jag och Andreas accepterar distansläget för att vi vet att jag teamar på Ny Generation för att Gud vill det och om Gud vill det så är man väl bara dum när man tror att han inte kan hjälpa till med kärlek också.

NGs Slimbibel som jag använder.

Vid årsskiftet började jag med en bibelläsningsplan från "Du&Din bibel" av Joakim Lundqvist. Jag läser två kapitel om dagen ungefär och befinner mig nu i Lukas och Första mosebok. På den korta tid som jag använt bibelläsningsplanen har den verkligen förändrat min relation till bibeln. Det är mycket goare nu för man kommer in i ett helt sammanhang där man faktiskt kan bli intresserad av hur historien kommer arta sig. Innan har jag bara läst lösryckta verser och valt böcker som är tunna, men nu har jag hjälp av planen för att komma igenom de verkligen tunga partierna istället för att bara hoppa över dem.

Igår spelade vi Bibelspelet. Jag sög. Spelet sög. För en stund kände jag att Bibeln sög. Hälften av frågorna jag klarade (dvs en fråga) klarade jag dock för att jag läst det nyligen. Och jag hade inte läst det nyligen om det inte varit för min bibelläsningsplan. Men hur som hur. Bibelspelet var ingen hit. Inte så mycket för att det var ett tråkigt spel, utan mest för att det gjorde så ont i mig att jag är så dålig på ordet som Gud vill att vi ska läsa och leva av.

Jag är webredaktör på www.nygeneration.se och det innebär att jag är ansvarig för att hemsidan uppdateras med såväl nyheter som information.

  Jag skriver nyheter som handlar om vad alla fantastiska Ny Generation-grupper pysslar med. Som Maja och Anna och deras grupp i Karlstad. De bakade 1300 muffins och delade ut på skolan. Inte för att de vill ha något i gengäld utan bara för att de vill visa kärlek!

Ibland åker jag på teamresa. Det innebär att jag och en eller två till teamare åker runt i en speciell region och träffar Ny Generation-grupperna där. Ibland kan det vara svårt att hitta, men då är det tur att man är två. När vi träffar grupperna så intervjuar jag dem och samlar material till nyheterna på hemsidan. På teamresorna får man se massor av fantastisk natur och efter årets slut kommer jag vara grym i geografi.

Jag arbetar också med konferenser, medlemstidning, resurspaket osv. osv. Det bästa är nog dock att få träffa fantastiskt inspirerande ungdomar som varje dagar tar med Jesus till skolan och gör det med sådan självklarhet. You're great!

I söndags var vi ett gäng från teamhuset till Pingstkyrkan på söndagsmöte. Det visade sig vara årsmöte, så vi smet efter smörgåstårtan i pausen och kilade över på kaffe på närmsta café.

Jag har inte tid att gå i en speciell kyrkan regelbundet nu medan jag teamar med Ny Generation, vilket gör att man inte heller blir delaktig i någon verksamhet såsom lovsång, fika, teknik osv. Att få vara engagerad är ofta en stor del av att känna sig behövd i en församling. Vad har man då för roll i en församling när man inte är medlem?

Det är fantastiskt att få ta del av inspirerande predikningar och skön lovsång, men som icke-medlem och ny i staden blir det lätt att man varje söndag söker efter den bäst upplevelsen. I Uppsala finns ett brett urval av kyrkor och ganska många större och aktiva och det gör valet av söndagsmöte ofta till en jakt efter vad som passar ens humör för dagen. Utan en speciell församling att gå till blir man rotlös och bestämmer själv vilka ord man ska lyssna på. Som medlem i en församling konfronteras man däremot varje söndag av olika budskap av förkunnare som känner tills ens och församlingens historia.

Det är väldigt kul att kyrk-surfa och spana in utbudet, men jag längtar tills jag är i den tiden av livet då jag kan engagera mig i en församling och skapa relationer med andra medlemmar och förebilder såsom pastorer.

Storhandla, storkok, storstädning. Det blir många amerikaniserade tankar i stil med stor, större, störst när man bor i ett hus med åtta andra personer och planerar konferenser med flera hundra deltagare. Igår var jag, Rebecka och Jossi och handlade till Ny Generations über-mega-super-duper-sköna nya satsning; Tro, Hopp & Skola!

Angående handling har jag inte riktigt kommit in i tänket storhandling ännu. Det var inte helt lätt att räkna ut hur många pappersdukar som skulle kunna tänkas till tre Tro,Hopp & Skola. Ibland tar man sig kanske vatten över huvudet... som när Rebecka skulle bära tio st pappersrullar (de andra tio bar tappra Jossi) utan att släpa dem i marken.

Skrev tidigare att jag fått min hemförsamlings missionsstipendie på 5000 kronor vilket gjorde mig så otroligt glad! Under gårdagens årsmöte i församlingen blev det dock lite ändringar. Min mamma återberättade över telefon:

-Ert stipendie presenterades på årsmötet och skulle precis klubbas igenom när pastorssonen reste sig upp. Han sa att han hade en annan idé och presenterade för de samlade att han tyckte att stipendiet skulle höjas. Visst kan församlingen ha råd att ge flickorna varsitt stipendie och visst är vi en församling som kan uppmuntra våra egna när de väljer att följa Gud.

Men kunde detta verkligen bestämmas utan att styrelsen hunnit ta upp det till diskussion. Ja, till och med Jesus gjorde undantag sa någon och så klubbades det att jag och en till tjej i församlingen som också jobbar med Gud på heltid ska få 10 000 kronor var!

Idag tackar jag Herren för hans godhet. Med honom saknar man ingenting!

Promenerade vid strömmen i Norrköping på nyårsdagen och fick syn på den här rackaren. En ful ankunge, en and-to-be, det vita fåret, eller något helt annat. Bestäm du. Fin var den i alla fall.

Nu år jullovet slut och jag åker tillbaka till Uppsala för att mötas av en spännande vårtermin. Tro, Hopp & Skola, Go! och mycket annat ligger framför. Besök www.nygeneration.se för mer information!

Ibland behövs det fotas på Ny Generation. Då ställer jag upp, samt vår art director/illustratör David och norrlandsteamaren Jacob. Den kameran vi använder är Canon EOS 40D, vilket jag tycker funkar bra. Det är dock något fel på den så bäst blir det när man fotar manuellt.

Innan jag började på Ny Generation jobbade på en lokaltidning i Kalmar och där fotade jag alltid auto så jag hade inte så mycket kunskap att använda mig av när jag började teama. Jag gick dock Fotografisk bild A på gymnasiet och fick lära mig att fotografera manuellt samt framkalla. Så vad bländare och slutare var visste jag, men knappt hur jag skulle använda mig av det. Konstigt nog lär man sig väldigt snabbt!

Första gången jag skulle fota ett event vi på NG anordnade var jag dönervös. Manuell kamera och press att jag skulle ha några bra bilder att publicera på hemsidan och att använda i olika projekt framöver. Resultatet blev några hundra bilder på en kväll, men också ett hyfsat bildspel som du kan beskåda här: http://www.nygeneration.se/viewNavMenu.do?menuID=10&template=newsDetails.jsp&oid=327

Jag är inget fotoproffs (som norrlandsteamaren Jacob) men jag har upptäckt att man får liksom pröva sig fram. Jag upptäckte det där första uppdraget att ett högt iso-värde samt att försöka få in så mycket av ljuset från belysningen i bilden gjorde att bilden funkade trots att vi var i en nedsläckt kyrkosal med endast scenljus. Sambandet mellan slutare och bländare är även det något som jag har börjat laborera med och jag måste säga att gilla'rt!