"Sannerligen, jag säger er: om vetekornet inte faller i jorden och dör förblir det ett ensamt korn. Men om det dör ger det rik skörd." (Joh 12:24)

Här pratar Jesus om sin egen död. Han vet att han måste dö för att vi ska kunna leva. Tack vare att han föll i jorden och dog kan vi vara fulla av liv och spira som vårblommor. Vi får ha olika färger, ha olika storlek, vara nätta, kraftiga, söta, vackra, stadiga, skydda mot regn och till och med lite taggiga. Men för att en blomma ska växa och blomstra krävs vissa yttre omständigheter; näringsrik jord, vatten, solljus, lämplig temperatur och ett uns koldioxid. Gud ger oss vårt frö, men vi måste själva välja om vi vill investera i våra liv. Vill vi köpa in planteringsjorden? Orkar vi rota fram en gammal kruka från förrådet? Kommer vi ihåg att vattna plantan? (Läser vi Bibeln? Samtalar vi med Gud? Tar vi hand om vår kropp?) 

Idag sådde jag fröer av en blandad kompott vårblomster och såhär tråkig ser krukan ut nu:

Men enligt fröpåsen så kommer den om 2-3 veckor att vara prydd av en "färgrann blandning av styvmorsvioler, tusensköna och förjätmigej." För det är ju så, att utöver alla behov av jord, vatten och ljus, så tar det ju tid. Och ibland tar det dessutom lång tid. Vissa växter tar år på sej innan de visar sej, börjar blomma och tillslut ge frukt. Men blomma, det kommer det att göra!