1. I dag hade jag uppsatsseminarium. Jag opponerade på två andra uppsatser, och försvarade min. Och det gick bra! Så nu har jag en kandidatexamen med etnologi som huvudämne. Galna tider.

 

2. I onsdags deltog (och ja, jag använder medvetet det verbet istället för rusa eller springa) i Vårruset! Tänkte där i våras när vi anmälde oss att det kanske skulle bli en liten sporre till att komma igång med träningen. Och så lockade Linn med att vi skulle få gooidebags och en picknick-korg. Men i onsdags förmiddag konstaterade jag att senaste gången jag sprang var för två år sedan, och det var ett stort undantag. Att jag inte tränat vettigt på typ ett och ett halvt år (kära nån, får lite panik när jag ser det så här i skrift). Och att jag tröstätit mig igenom vårens stress. Planerade i alla fall att springa så mycket jag orkade, men några timmar innan loppet fick jag sån där sjuk mensvärk. Låg i en hög, halvgrät och hyperventilerade så att både händer och fötter domnade av. Så min kropp var inte helt redo för att rusa runt banan. Bestämde mig därför för att gå i den snabba gång-gruppen. Något gick dock fel på vägen och jag råkade hamna i sista gruppen. Alla andra startgrupper fick klatschiga hjälte-presenatationer innan de släpptes iväg. Innan jag startade ropades det ut: "Och här har vi gruppen med barnvagnar och trimmade rullatorer. Ni vet väl om att det är bra att träna?" Eh. Men jag tog mig runt, lite springandes till och med, och blev smått peppad på att börja springa. Även om picknick-korgen, sällskapet och medaljen var det allra bästa.

 

 

3. Jag sitter på en buss mellan Stockholm och Ö-vik (och DET är alltså det trista - drygt sju timmar på buss är inte att föredra) och hittade nyss ett meddelande mannen bredvid skrev till mig med blyerts på skräppåsen innan han gick av. "Tack för en trevlig resa! Lycka till som reporter. Conny." Hihi. Senast jag reste bondade jag med en före detta alkoholist och narkoman som berättade sin livsstory för mig under några timmar, och ville ha mitt nummer när han klev av. Jag är tydligen bra på det här att vara resesällskap.


Skrivet 2010-06-04 23:44      2 kommentarer      

Eva - 2010-06-05 15:59
Du skriver mycket tänkvärt, dikten tidigare var super:) Fortsätt sätta ord på dina tankar, inte alla som formulera sig så fint som du!
Lina Mattebo - 2010-06-06 21:09
Eva: Tack så mycket! Och tack för att du tar dig tid att skriva det, det ger mig kraft att orka det liv som är mitt. Kram till dig!


Skriv en kommentar

Namn (Måste anges)

Epost (Måste anges, publiceras ej)

Prenumerera på nya kommentarer via epost
Hemsida

Kommentar



IKON-skribenten Lina Mattebo funderar kring tro och tvivel, politik och medier, kärlek och drömmar, poesi och musik, och varför fjällvidder, stjärnhimlar och tågstationer gör henne lycklig. Högt och lågt, smått och stort. Det där som är livet, kort sagt.


Följ bloggen via RSS


Startsidan Nyheter Mer om Ikon1931! Ta en titt i forumet! Annonser i Ikon1931 Recensioner Kontakta oss på Ikon1931 Musiknyheter Demosajten på Ikon1931.se Bloggar på Ikon1931.se Barn och unga i EFS Pingst ung EFK-ung Frälsningsarmén