Ute regnar och blåser det. Det blev visst höst, utan den där sensommaren jag hade planerat att tillbringa solandes på Vätterstranden. Här inne sitter jag och funderar på vad en församling egentligen är, och vad den är bra för.
Jag har flyttat runt en del de senaste åren. Men jag är fortfarande medlem i min barndoms pingstförsamling. Det känns rätt så märkligt. Lite fel, rent av. Jag har ju inte gått dit på typ fem år. Men varje gång jag har hunnit börja rota mig i en församling har det varit dags att flytta igen. Och det känns dumt att gå med, gå ur, gå med, gå ur. Ja, ni fattar.
Jag är medlem i Svenska kyrkan också. För några dagar sen fick jag ett välkomstbrev från församlingen jag nu bor närmast. Är man medlem i Svenska kyrkan så flyttar ju medlemsskapet med. Man är medlem i alla svenska kyrkor runt om landet. Gillar verkligen den grejen. Jag är så trött på jakten efter den bästa kyrkan på orten.
Vilket leder mig in på min nästa stora fundering: vad är egentligen en församling? Jag har nämligen mer och mer börjat tröttna på föreningsmedlemskapet (även om jag såklart förstår poängen med det också) och börjat tänka på alla kristna som min församling. De senaste åren har jag gått till kyrkor tillhörande Pingst, EFS, Missionskyrkan och Svenska kyrkan. Samfund betyder inte så mycket för mig. När jag gick ett år på bibelskola var min klass min närmsta församling. Här i vårt kollektiv har vi måndagsbön tillsammans. Mina vänner är min församling. Och de kristna jag träffar på Frizon, upptäcker i min klass eller på en fest.
Det fina i att börja tänka så är att det inte på samma sätt går att vara bitter och cynisk gällande en kyrka som svikit. För då är ju helt plötsligt min bästa kompis som trodde åt mig när jag inte orkade, mamma som höll min hand när jag grät, bönetanten i kyrkan som bett för mig sen jag föddes, bloggläsare som uppmuntrar mig och författaren som skriver så att det helar, också kyrkan. Jag tror att det är tänkt att vara så; att du och jag är kyrkan. Men det blir också lite läskigare. För då kan jag inte längre lämpa över ansvaret på det jag tycker är fel med kyrkan på en pastor eller på strukturer. Det blir mitt ansvar och min välsignelse att se de människor som finns runt omkring mig. Att i all min trasighet låta Gud använda mig, som en del av Guds kyrka.
Amen och god natt på det.
Skrivet 2010-09-15 23:35 8 kommentarer
ellen - 2010-09-16 13:29
good one girl.
du e klok du.
trött på bitter-på-kyrkan-grejen.
då e det nåt annat eller nån annan än kyrkan man är bitter på ofta. Och tror man kan välja i större utsträckning än man tror. att förbittras. eller förbättras. Därmed försvarar jag inte allt som gjorts i kyrkans namn. långtifrån men det ger en större möjlighet och befrielse att tänka kristi kropp och gemenskap som kyrka/församling. love love
erica - 2010-09-16 16:35
jag är en av dem som tycker att det är fantastiskt skönt att ha en plats, en riktig byggnad, där jag kan utöva min tro till fullo tillsammans med andra. samtidigt förstår jag verkligen hur du tänker. det är en fantastisk tankegång, att alla kristna är ens församling. tänk om alla kunde känna så? och vår tro, skulle inte den växa sig ännu starkare om den alltid utövades, inte bara i byggnaden kyrkan? känns så fint att du är tillbaka. :)
Lars - 2010-09-16 16:38
Ty där två eller tre är samlade i mitt namn är jag mitt ibland dem.Samlad kan man ju vara på olika sätt i cyberrymden exempelvis :)
alexander - 2010-09-20 00:44
församling är det återkommade, där vardagen med kampen mot det envetna syndajaget får ett ansikte och en säker död, sedan om kristna har svårt att finna den är en annan sak...det liksom förändrar inte vad församling är. Naturligtvis är gemenskap ordet som ska in någonstans också.
lars... - 2010-09-20 00:46
kan man alltså fira herrens heliga måltid via cyber, lars?
klara - 2010-09-23 00:49
Alltså. Du är så klok. Något att tänka på när vilken-församling-ska-jag-egentligen-gå-med-i-ångesten tar över lite för mycket.
Anna - 2010-10-05 05:48
Har du hört talas om Lokal församling och universiell församling? Det borde du ha gjort.En lokal församling är bra för alla den väljer du. Den universiella församlingen väljer du inte. Den finns bara.Nog om det. Jag är stolt att tillhöra en församling. Jag behöver församlingen. Och jag är inte bitter...
Lina Mattebo - 2010-10-16 20:21
Erica: Åh, tack fina du! Ja, men absolut uppskattar även jag att gå till en byggnad ibland och fira gudstjänst. Tycker inte det motsätter tanken att alla kristna är församlingen. Anna: Jo, absolut har jag hört talas om det. Tänker, som jag skriver ovan till Anna, att det såklart är fint att kunna samlas lokalt, kanske i ett byggnad ämnad för gudtjänstfirande. Men det tycker inte jag motsätter att vi alla är del av den universella församlingen. Just den senaste biten tycker jag ibland glöms bort.