
När vi fick frågan om att spela på Jesusrock i Kramfors så ledde det till en diskussion i bandet. Namnet Jesusrock tycker ingen av oss är ett särskilt bra namn på en festival och diskussionen gick huruvida det var så dåligt att vi borde hoppa över festivalen.
Missförstå oss nu inte, den gången vi var uppe i kramfors för några år sedan så tyckte vi att det var en väldigt välorganiserad och bra festival, så bra att det var konstigt att den inte lockade mer folk. Jesusrock har hela tiden slagits med för få besökande och att dom forfarande håller på är värt en eloge.
Vi som band brottas med vår kristna identitet eftersom det för med sig både fördomar och förväntningar som vi inte alltid känner oss hemma med. Ibland skämtar vi om att bandet (alltså inte medlemmarna) kanske ska konvertera till ett radikal-islamistiskt hardcoreband i stället. Det borde väl finnas en marknad för det? Det var utifrån den problematiken som våra tankar startade.
Anyway, vår tveksamhet kring Jesusrock handlar om att namnet vittnar om en ganska snäv inriktning av människor för festivalen, jag kan tänka mig att det finns åtminstonde 4 sätt att förhålla sig till festivalens namn:
1. Jag skäms inte för namnet Jesus och Evangeliet - Jesusrock är en fantastisk varudeklaration och om man sätter Jesus i fokus så har det en dragningskraft på alla människor
2. Jag skäms inte för Jesus och evangeliet - Men ibland skäms jag över människor som säger att dom inte skäms... Jesusrock är nog ett ställe där det är mycket såna människor och då kanske jag hoppar över att komma.
3. Jesusrock... Det måste ju vara för kristna, så då är det inget för mig. och dessutom... vad har Jesus med rock att göra? näe jag drar till Sundsvalls gatufest i stället och kollar på E type.
4. Spela roll vad festivalen heter... - Jag vill bara dit och umgås och lyssna på bra musik!!! Jag kan leva med att det heter Jesusrock
Kanske är jag fördomsfull, men jag tror att namnet Jesus är så laddat med värderingar att om man använder det som marknadsföring för något så är det många som inte känner sig välkomna, inte ens alla kristna. EGENTLIGEN borde det ju inte vara så efersom Jesus är välkomnandet personifierat, han som umgicks med skökor och tullindrivare, men så uppfattas det inte idag.
Så vår fråga blev: Vill vi uppmuntra den här typen av segregerande festival som hjälper till att upprätthålla en bubbla av frikyrkokultur och genren "kristen musik"?
Svaret blev: Tanken är god och det är lite fånigt att döma en festival efter dess namn. Vi gillar att kyrkorna satsar på musik och även om vi själva kanske skulle ha gjort annorlunda så tror vi ändå att Jesusrock är en jättebra festival för dom som kommer dit och vi vill gärna vara med och göra den ännu bättre. Vi spelar så sällan i norra delen av Sverige så det ska bli riktigt kul att möta den publiken.
Till slut är jag helt övertygad om att Jesusrock har funderat fram och tillbaka på den här frågan kring namnet många gånger men valt att stå fast vid namnet. Total respekt från mig och jag hoppas det här årets upplaga av Jesusrock blir en succé. Jag tror personligen att man skulle kunna dubbla antalet deltagare genom ett namnbyte plus att ta in några utomkyrkliga band, men då kanske visionen för festivalen går förlorad? Dom här funderingarna dök upp för oss för att vi funderar mycket på dom här sakerna och nu blev Jesusrock en sak som förde upp diskussionerna till en praktisk nivå.
Jaja. mycket snack. Det ska bli riktigt skoj att spela på fredag i alla fall!!!
Skrivet 2008-07-17 08:42 4 kommentarer
Filip - 2008-07-21 16:01
Diskusion har funnits genom åren, men mest från folk utifrån. Visionen är tydlig, läs den gärna på http://www.jesusrock.nu/filer/vision.asp
För oss är inte det viktiga hur många personer som kommer på festivalen. Utan att de som är där ska få någonting av värde med sig hem. Dessutom så skulle jag faktiskt tro att vi är den kristna festival som procentmessigt har störst andel besökare som inte kommer ifrån en kristen bakgrund.
Det var iaf väldigt kul att ha er uppe, hoppas ni hade det bra. MVH Filip Åkesson, Bankbokare JesusRock
Samuel - 2008-07-23 09:48
Hej Filip! Vi hade det väldigt bra på festivalen och är mkt nöjda med giget. Jag för inte mammuths talan nu, utan min egen;
Jag är inte påläst nog om just er festival, men rent allmänt har svensk kristenhet problem med att vi gärna segregerar oss. För oss i mammuth blir detta påtagligt och vi ser det ofta på nära håll när gig-arrangören är kyrklig.
Ett alltför vanligt scenario är när ungdomsledaren/ungdomsförbund stressat ser hur kidsen försvinner ur kyrkorna och ska servera kristen underhållning ("fast med ett budskap") och mutar tillbaka kidsen - som egentligen inte tycker arret är jättebra. Resultatet blir bortskämda kids som konsumerar kristen kultur, vilken ofta är sämre kopior på något bättre men farligare. Attraktivt?
Jag älskar när kyrkorna har lite nerve och vänder sig utåt - på riktigt. Neutral konsertlokal som folk är vana att gå till, ett namn på arret som inte triggar fördomar om homofobi och knutby (skulle du gå på "Profeten-muhammed rock"? Nä just det, du är ju kristen.) Blanda kristna och okristna band.
Om Jesus ska få några nya vänner bland oss måste vi spräcka bubblan och vara så enkla som möjligt att greppa.
Jesusrock har ett fint manifest men det säger mer om arrangörens goda vilja än om Jesus får lära känna någon ny.
Slutligen vore det fint om ni ungdomsledare fixade in kristna band på riktiga klubbar. Bjud dit kidsen över 18 istället för att bjuda på ett ljummet alternativ. Då skulle de få förebilder som är ute bland vanligt folk och kanske få lust att göra samma sak. För det är väl det vi vill, att kidsen ska klara tron i en hård värld? Då är det ju bäst att öva tron i en hård värld.
Ett scenario är de kids som är "guds maskrosbarn". Inga kristna kompisar, tre pensionärer i kyrkan som kompisar och som får lära sig allt själva. I perioder är kristna, konferensliknande arr ett verkligt lufthål för dem. Det hoppas jag och tror att Jesusrock är för många. Jag tror dock också att ett namnbyte kan ge er ännu fler ickekristna besökare - gärna i kombination med att köra festivalen där kidsen brukar se band.
ABRAC - 2008-07-30 01:25
Väl, Mött...Philisteas!
Det finns en gammal traditionell indisk historia - som går ut på att ett gäng lärjungar till en stor lärare - efter en massa år av studier - spred ut sig över landet för att missionera - för det de ansåg de satt sin "Lit" till...
När så en av lärjungarna framkom till en avlägsen stad så upptäckte han att en medlärjunge redan etablerat sig där...
Fast, som då till sin förskräckelse förstod att denne andre "körde" med en helt annan variant - än den som de blivit lärda av deras gamle mästare...
Så han återvände brådskande till läraren och sin gamla skola, för att tala om vad som skett...
Läraren menade då att det spelade ju ingen roll - "Det ordnar sig ändå"...
Eller såsom det påstås att Buddha ha sagt då hans lärjungar bråkade om hurtillvida det var riktigt att äta kött...
Han menade att det som verkligen, var väsentligt är inte vad som kommer in i munnen - utan vad som kommer ut ur den... Ungefär...
Men nog måste jag medge att det faktum finns missbruk i alla dess former - Till exempelvis, sk. "Jesus-knarkare"...
Hur detta skulle kunna gå till kan vi väl tala om en annan gång...
Pax Vobiscum!
Samuel - 2008-07-30 13:41
ABRAC > Jag förstår inte ditt inlägg. Om man ska knarka är det väl Jesus som ska knarkas? Jag vill bara ha lite fler såna knarkare, vilket är svårt att skaffa när alla Jesusknarkarna bara hänger med varann på interna fester.