Jag har ju precis kommit hem från ett år på folkhögskola. Och något av det första jag slogs av när jag kom innanför dörren var hur sjukt mycket grejer vi har. Ni vet, den där gigantiska miniräknaren som pappa fick som ett skämt när han fyllde 50 för att han är fysiker (skämtet var kanske halvkul i ca fem sekunder men sen måste vi dras med den där miniräknaren i säkert tio år. Konsekvensanalys tack!), VHS-filmer i mängd trots att det verkar som att vi inte längre har någon VHS-spelare, ca sju par skor per mode, en äppelskalare osv. osv.

Inte nog med att vi har fallit djupt i konsumtionsträsket. Det vi har, och faktiskt i någon bemärkelse behöver, tenderar väldigt ofta att gå sönder. Och det cirkulerar en lögn i vår värld som säger att man är snål när man går tillbaka med produkter som gått sönder för tidigt. Man blir den otacksamma, giriga, "kontrollerar kvittot i tio minuter när man köpt en hel kundvagn med mat på ICA MAXI" - personen. Kära IKON-läsare jag uppmanar er nu att genomskåda denna lögn. Det är rent skitsnack. Jag vet att det alltid finns människor där ute som tänker att världen ändå inte kan vara så ond. Det är väl helt orimligt att man tillverkar produkter som går sönder tidigare än de behöver? Ja det är ormligt. Men tyvärr också så himla sant. Det finns till och med företag som anställer personer som ska ta reda på hur snabbt en produkt kan gå sönder utan att man som konsument tappar förtroendet för förtaget.

Så därför, reklamera för allt i världen. Reklamera AV PRINCIP för att visa företag att vi tycker att det är piss att de ska kunna komma undan med produkter som bara går sönder och sliter på jordens resurser helt i onödan. Min lillebror är min stora reklamationsguru. Han går tillbaka med allt typ. Förut var det vissa butiksbiträden som spelade lite översittare och försökte hindra honom från att ta vara på sina konsumenträttigheter men nu har han skaffat basröst och blivit 196 cm lång och plötsligt går reklamationen som en dans.