Jag och min vän Maja satt idag och diskuterade kultur.

Konstaterat, positivt: För sin storlek är Umeå en bra kulturstad.
Teori: Rödare städer har generellt ett rikare kulturutbud. Right?
Saknas: Biografer som visar smalare film. Man kan gå omkring i någon slags föreställning om att det är de "bästa" filmerna som hamnar på SF men det är inte sant. Det är de breda filmerna som hamnar där.
Konstaterat, negativt: Den form av underhållning vi konsumerar genom vanlig media snarast hämmar vår kreativitet eftersom den inte kräver någon delaktighet.
Utmaningen: Att utsätta sig för mer kultur som man inte är van vid. Kultur ska inte bara förmedla stickande budskap utan ska också trigga kreativiteten och ibland kräva lite hjärnverksamhet och delaktighet.

Som ett avslut på denna fikasamtalssammanfattning ska jag rekommendera några smalare filmer som jag tycker är riktigt värda sin tid:

1.     De feta åren är förbi. Tysk film som bara är himla bra. Manuset är briljant.

2.     De ofrivilliga. Svensk film som faktiskt fick bioutrymme i tre veckor i vissa delar av landet. Otroliga karaktärer. Fantastiska scener.

3.     Festen. Dansk deprimerande dogmafilm som är fantastisk i så många avseenden.

4.     The Elephant. Typ världens långsammaste film om skotten på Columbine high school. Om man inte sitter och stör sig på att det går sakta blir den riktigt stark.

5.     Prinsessan och krigaren. Vackert och tyskt. Snygg i både bild och ord.

PLUS - Film som bara måste rekommenderas trots att den inte är riktigt lika smal (och inte speciellt okänd):

1.     Magnolia. Fantastisk helt enkelt.

2.     The Hours. Kanske det vackraste jag sett på mycket länge.

SE och utvärdera!