Idag besökte jag för första gången på många år Nyhemsveckan. Av olika anledningar så har jag inte varit så aktiv när det gäller att åka på konferenser de senaste åren men det var härligt att återigen stå på helig konferensmark. Jag insåg snabbt att jag åldrats några år sedan sist men sådant är ju livet och det är inget som jag klagar över, endast något jag konstaterar. Efter bara några minuter så fick jag även svara på frågan om hur gammal jag är. Tjugoåtta sa jag och blev lite konfunderad över vad jag precis sagt, jag är nämligen tjugosex. När jag insåg mitt misstag så rättade jag mig själv och kände mig genast relativt ung igen, nu var jag ju helt plötsligt bara åtta år äldre än alla andra konferensdeltagare.

Jag och vännerna jag åkt till konferensen med följde sedan strömmen av människor ner emot hallen för att delta i kvällsmötet. Anledningen till att jag ville åka till Nyhem just idag var att Francis Chan skulle predika. Jag hade aldrig hört honom predika förut men jag hade läst goda ord om honom vilket gjorde att jag inte ville missa chansen att höra honom tala. Chan inledde sin tid på scenen med att låta sin fru Lisa sjunga och det gjorde hon på ett exceptionellt bra sätt. Sedan predikade han under temat Crazy Love vilket även är titeln på en bok han har skrivit. Jag ska inte beskriva allt han sa men väl några punkter som jag tyckte var bra.

Chan talade om hur människor som växer upp med kristna föräldrar själva måste besluta sig för att följa Jesus. Detta kan tyckas självklart i teorin men i praktiken är det annorlunda. Han illustrerade detta genom att ställa en rad frågor som i grunden visade på två delar av detta problem. Bland annat frågade han: Om dina föräldrar hade varit buddhister, hade du också varit det då? Om dina föräldrar avsade sig sin kristna tro, hade du då fortfarande varit kristen? Chan förklarade vidare att för att vara en kristen så måste man ha erkänt att man är en syndare, man måste ha tagit emot förlåtelsen genom Kristus och man måste ha inlett en relation med honom. Det räcker inte med att våra föräldrar eller att våra vänner har en relation med Gud, när våra liv är över och vi står inför Gud så kommer vi att stå där ensamma. Antingen kommer Gud att välkomna oss hem eller så kommer han säga till oss att han inte känner oss och att vi därför inte är välkomna in i himlen.

En annan viktig punkt som Chan tog upp rörde vid problematiken som uppstår när vi inte håller med Gud. Han förklarade att Gud är skaparen av universum och att universum är hans. Det innebär att han får göra som han vill och att vi måste anpassa oss efter hans vilja. Gud är sådan som han är och han gör som han gör, vad vi ska göra är att lära känna honom, inte att efter vår egen förmåga hitta på hur Gud borde vara och sedan dyrka den bilden.

Efter mötet så kändes det skönt att sätta sig i bilen och styra hemåt mot Borås istället för att lägga sig i ett kallt och fuktigt tält … men så är jag ju lite äldre nu än vad jag var förr då det geggiga konferenslivet lockade lika mycket som inspirerande möten