Jag måste härifrån nu. Jag måste få andas. Jag vill inte mäta min musik i hitfaktorn på RIxFm eller med STIMS utbetalningar. Jag vill inte vara en del av idol jurryns iskalla affärer. Jag är trött på det. Jag måste få göra något som är på riktigt nu. Jag måste få träffa riktiga människor. Vad hjärtat är fyllt av, det talar munnen. Jag måste vara rädd om mitt hjärta. Jag känner det på mig. Jag vill inte fylla mitt hjärta med det jag ser här. Det är en fantasivärld. Hits, hit. hits... jag skiter väl i hitsen. Hitsen betyder ingenting. Absolut ingenting. Det är alla som lyssnar på hitsen som betyder något.

Jag ska till Tyskland. Jag ska spela för gatubarn och utslagna där. Jag kan inte ett ord Tyska och jag har ingen aning om vad jag ska säga. Jag är rädd. När de frågar så svarar jag så snällt jag kan." Nej, jag åker inte till Tyskland för att jag ska skriva hits. Jag åker dit för att jag hoppas bli inspirerad och kanske få ge lite av inspirationen tillbaka."

Jag jobbar på en ny skiva nu som skulle kunna sammanfattas med några rader från en av låtarna från plattan."It's not about the songs we're singing. It's not about a perfect voice. It's about being touched in the hidden and letting other people be the song"